Fixhuset

Altankalkylator — beräkna trä och materialkostnad

Ange altanens längd och bredd samt välj träslag för att beräkna hur mycket material du behöver och vad det ungefär kostar. Kalkylatorn visar altanyta i kvadratmeter, antal löpmeter plank inklusive 10% spillmarginal, och en kostnadskalkyl baserad på aktuella svenska priser. Perfekt när du planerar att bygga en ny altan eller renovera ett befintligt trädäck.

Valet av träslag påverkar både kostnad och underhållsbehov. Tryckimpregnerat trä är det vanligaste valet för svenska altaner — det är prisvärdt, väderbeständigt och finns i alla byggvaruhandlar. Lärkträ är naturligt rötbeständigt och ger ett premiumutseende utan att behöva kemisk behandling, men kostar mer. Komposit, som är ett trä-plastmaterial, kräver minimalt underhåll och har längst livslängd, men är det dyraste alternativet per kvadratmeter.

Om du anlitar en hantverkare för altanbygget kan du ha rätt till ROT-avdrag på arbetskostnaden. Enligt Skatteverket klassas altanbygge som ROT-berättigat arbete — du kan dra av 30% av arbetskostnaden, upp till 50 000 kr per person och år. Använd ROT-togglen i kalkylatorn nedan för att se hur mycket du sparar på arbetsdelen av projektet.

m
m

ROT-avdrag

Ange altanens mått ovan för att se materialbehovet

Vad kostar det att bygga en altan?

Materialkostnaden för en altan varierar kraftigt beroende på träslag. Tryckimpregnerat trä kostar typiskt 300–500 kr/m², lärkträ 500–800 kr/m² och komposit 700–1 200 kr/m². Material är dock bara en del av den totala kostnaden — till detta tillkommer reglar, balkar, stolpar och fundament, vilket typiskt lägger till 30–50% på materialkostnaden. En 20 m² altan i tryckimpregnerat trä kostar ungefär 6 000–10 000 kr i planksmaterial, plus liknande summa för konstruktionsmaterial och eventuell arbetskostnad.

Vilka träsorter passar för en altan i Sverige?

Svenskt klimat med frostväxlingar och hög fuktighet ställer krav på materialet. Tryckimpregnerat trä behandlas med kopparbaserade medel och är det vanligaste valet i Sverige — det håller 15–25 år med underhåll och oljning varje år. Lärkträ är naturligt hartsrikt och behöver ingen kemisk behandling; det åldras till ett silvergrått utseende om det lämnas oolat, vilket många föredrar. Komposit är ett trä-plastkomposit som inte behöver underhåll, har typiskt 25+ års garanti från de stora märkena och är det miljömässigt tyngre alternativet vid tillverkning men det lättaste att sköta på lång sikt.

ROT-avdrag på altanbygge

Skatteverket klassificerar altanbygge som ROT-berättigat arbete. Du kan göra avdrag med 30% av arbetskostnaden, upp till 50 000 kr per person och år. Materialet — plank, reglar och skruv — ger inte ROT-avdrag, enbart arbetet. Be hantverkaren specificera arbete och material separat på fakturan. Avdraget görs direkt mot din preliminärskatt och du behöver aldrig ligga ute med pengarna — hantverkaren ansöker hos Skatteverket och du betalar det reducerade beloppet. Använd ROT-togglen i kalkylatorn ovan för att se hur mycket du sparar.

Vanliga frågor om altanbygge

Behöver jag bygglov för att bygga en altan?
Du behöver i regel inget bygglov för att bygga en altan vid ett enbostadshus om den är mindre än 15 m² och ligger i anslutning till bostaden. För större altaner eller fristående trädäck bör du kontakta din kommun för att kontrollera de lokala reglerna. En altan inom 3,6 meter från huset och som inte höjs mer än markplanet är typiskt undantagen från bygglovsplikt enligt friggebod-liknande regler.
Hur beräknas antal löpmeter virke?
Kalkylatorn använder en standardbredd på 145 mm för ett altanplank, vilket är den vanligaste dimensionen för svenska altanbrädor. Det totala antalet löpmeter beräknas som altanens area med 10% spillmarginal dividerat med plankbredden. En altan på 5×3 m (15 m²) behöver ungefär 114 löpmeter plank.
Vad är skillnaden mellan komposit och tryckimpregnerat?
Komposit är trä-plastkomposit som inte behöver underhåll men kostar mer — typiskt 700–1 200 kr/m². Tryckimpregnerat kräver oljning varje år men är prisvärt och vanligast i Sverige, 300–500 kr/m². Komposit har längre livslängd men ett högre koldioxidavtryck vid tillverkning. Väljer du tryckimpregnerat sparar du pengar upp front men investerar tid i årligt underhåll.